Yrkeshögskola

Betalt för bristande kvalitet

31 augusti 2026 · Katalys

I dag släpper Katalys min granskning av yrkeshögskolan, Betalt för bristande kvalitet. Här är ett utdrag.

Sammanfattning

Kontrollen av yrkeshögskolan har stora brister. Under 2023–2025 beslutade Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) om statsbidrag på 14,8 miljarder kronor. 8,6 miljarder (58 procent) gick till 38 koncerner där myndighetens egen kvalitetsgranskning underkänt minst en utbildning. 72 procent av hela åtagandet gick till aktiebolag.
Kvalitetsbrist lönar sig. De tio största utbildningskoncernerna gjorde 266 miljoner kronor i resultat på 2,3 miljarder i omsättning, en nettomarginal på 11,4 procent mot näringslivets genomsnitt på 7,2. Det mest lönsamma bolaget redovisar 43,3 procents marginal på intäkter som till största delen är statsbidrag. Fyra av de fem mest lönsamma har minst två underkända utbildningar.
Underkännandet saknar konsekvens. Fyrtio dagar efter att MYH stämplat en utbildning som av "bristande kvalitet" beviljade samma myndighet samma anordnare 15,1 miljoner kronor för en ny variant av samma utbildning. Sammanlagt fattade MYH 18 liknande bifallsbeslut under perioden.
Kraven är otydliga redan före kontrollen. Anordnaren utformar själv sin utbildning och examinerar sina egna studenter. Pedagogiken prövas först i efterhand, hos de ynka 3 procent av utbildningarna som granskas per år. Facklig medverkan krävs bara på nationell nivå, till skillnad från gymnasieskolans programråd där arbetsmarknadens parter ingår.
Vi föreslår sex reformer, varav den viktigaste är en sanktionsstege i lagen om yrkeshögskolan efter norsk modell: åtgärdskrav med frist, därefter stängning och stopp för nya ansökningar.

En framgångssaga med en baksida

Politiker från höger till vänster brukar hylla yrkeshögskolan. Korta, arbetslivsnära utbildningar, hög andel i jobb efteråt, nöjda arbetsgivare. Anslaget har vuxit från cirka 2,3 miljarder kronor 2019 till 4,0 miljarder 2024, en ökning med 74 procent på fem år (RiR 2021:13; prop. 2024/25:1). Det är en av de största expansionerna i svensk utbildningspolitik under 2000-talet.

Men expansionen har skett i ett system som saknar det mest grundläggande: en mekanism som gör att dålig kvalitet får konsekvenser. Den här rapporten bygger på en bearbetning av cirka 10 500 publika dokument i MYH:s diarium 2023–2025. Varje bifall, varje avslag, varje kvalitetsgranskning, varje tillsynsärende. Varje siffra i rapporten är spårbar till primärkälla.

Statsbidrag går till koncerner med dokumenterade kvalitetsbrister och underkännanden arkiveras i stället för att åtgärdas. De som bär risken är studenterna och skattebetalarna.

Under samma period som anslaget växte med 74 procent ökade den privata andelen av anordnarna från 56 till 73 procent (RiR 2021:13; egen bearbetning av MYH:s diarium). Det är samma mönster som i skolan, förskolan och välfärden i stort: en växande privat sektor som lever på offentliga medel och en kontrollapparat som inte byggts ut i takt med expansionen.

Yrkeshögskolan lyfts ofta fram som en framgångssaga. 84 procent av YH-eleverna examinerade 2023 var i arbete året efter examen. Men 74 procent var i arbete redan före utbildningen (MYH 2025a). Yrkeshögskolans studenter är vuxna med arbetslivserfarenhet i en ekonomi med kompetensbrist. Sysselsättningsstatistiken mäter konjunkturen och urvalet, inte utbildningens kvalitet. Och den räknar bara de som tar examen. Var tredje antagen tar ingen examen.

Problemet: 8,6 miljarder till underkänd kvalitet

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) gör tre saker: beviljar statsbidrag till utbildningar, granskar deras kvalitet och utövar tillsyn. Under 2023–2025 fattade myndigheten 2 719 bifallsbeslut med ett samlat åtagande på 14,8 miljarder kronor (egen bearbetning av MYH:s diarium; alla siffror utan annan angiven källa kommer därifrån, se rapporten om metoden).

Av dessa pengar gick 8,6 miljarder (58 procent) till 38 koncerner där myndighetens egen fördjupade kvalitetsgranskning bedömt minst en utbildning som "bristande kvalitet" eller "inte tillräckligt hög kvalitet". Granskningen och beviljandet sker inom samma myndighet.

Det tydligaste beviset är tiden. Den 20 december 2024 beslutade MYH att utbildningen Energiingenjör hos Företagsekonomiska Institutet 1888 AB (FEI) höll "bristande kvalitet". Den 29 januari 2025, 40 dagar senare, beviljade samma myndighet samma bolag 15,1 miljoner kronor i nytt statsbidrag för samma utbildning som distansvariant. Anordnarens egen ansökan anger uttryckligen att uppgifterna är kopierade från den underkända utbildningen, och refererar till och med själv till MYH:s tidigare granskningar av bolaget. Bifallsbeslutet, två sidor standardmall, nämner dem inte med ett ord. Ett år senare kom ytterligare ett bifall på 11,9 miljoner kronor (MYH 2024/2595; MYH 2024/3614; MYH 2025/3503).

FEI-fallet är inte unikt. Totalt fattade MYH 18 bifallsbeslut om utbildningar vars tidigare variant hos samma anordnare underkänts, sammanlagt minst 161 miljoner kronor.

Hela rapporten, med metod, diarienummer och samtliga sex reformförslag, finns hos Katalys (PDF). En debattartikel utifrån granskningen publicerades i Dagens industri.